Allt som gör mig glad

Idag har jag varit duktig och städat tre gånger. Tagit hand om Matilda såklart. Gått på öppna förskolan. Handlat mat. Tvättat två tvättar och hängt och plockat ner och stoppat undan. Bäddat. Gjort en inköpslista med Mårten och en planering över vilken mat vi ska laga framöver. Jösses, nu känner man sig vuxen när man gör allt det. Tänk att jag har hunnit det och passat Matilda samtidigt. Hon är världens sötaste bebbe! :D Hehe. Livet är underbart! Plus att jag försöker stötta mamma och Robert jättemycket just nu. Mårten kramade om mig superhårt och gosigt för en stund sedan och det gjorde mig enormlycklig. Nu fattas det bara att jag hinner att ringa pappa så är hela min vecka gjord! (Saknar dig pappis)

Matlista:
  • Fredag: Potatisbullar med bacon, sylt och morötter
  • Lördag: Mårtens dag
  • Söndag: Middag ute :D
  • Måndag: Susannas dag Paj med skinka, fetaost och spenat
  • Tisdag: Korv och pasta
  • Onsdag: Lax i hummersås och ris (Tack Lisa för receptet!)
  • Torsdag: Mårtenröra med pasta
  • Fredag: Kyckling med ugnsrotfrukter
  • Lördag: Mårtens dag
  • Söndag: Susannas dag

Annat som gjort mig glad denna vecka är Småttis som är på tisdagar. Jag och Matilda hade jätteroligt. Det var massor med roliga människor där. Matilda hade många att leka med och jag trivdes super med deras mammor som även de är mycket roliga och trevliga. I övrigt kom en av mammorna förbi med sin lille son och hälsade på mig och Matilda lite otippat tidigare i veckan och bjöd med mig på ett Me&I-party. Ska bli jätteroligt och jag ser framemot det super mycket.

Lilla Matilda vad du gör mamma glad!!!
Mårten, Mårten, Mårten... Yay!

PS. Anna jag tänker mycket på er! Skickar stor kramen till er båda!!!

Bröllopsplaner månne?

Det är nog inte så oväntat att jag och Mårten har funderingar på att gifta oss. Vi har ju trots allt förlovat oss och har nu även en helt underbar dotter. Ett litet kärleksknytte och något :) Men, än så länge är det inte några direkta planer utan mest tankar kring det hela. Med andra ord så är det inte någon brådska. Vi trivs och mår och det växer så det knakar :) och det är väl det som betyder något. Så förvänta er inte så mycket bara för att vi blev påhoppade av fotografer på lördagens bröllopsmässa.

Vi tänkte att det kunde vara roligt att gå på bröllopsmässan och bli inspirerad och se vad som erbjuds. Vi var där förra året och tyckte att det var roligt, så det kunde ju kanske vara roligt i år också. Väl där och med massor av folders i händerna blev vi tydligen mål för västerbottens folkblads fotograf och jag måste då säga att jag som inte brukar vara så nöjd med fotografier på mig själv faktiskt blev glatt överraskad av fotografens kompetens :D
Här är en länk du kan klicka på --->
http://www.folkbladet.nu/?p=133510
Olyckligt nog stavar de mitt namn fel, både för- och efternamnet.




Curriculum Vitae

Min snälla fästman var så söt att han skrev ut sitt cv till mig idag. Det är skönt att ha människor som peppar en och är positiva när det gäller nervositeten inför x-jobb och cv-skrivande. Tack Anna för att du är så stöttande vad gäller mina framtidsfunderingar. Jag trodde verkligen att jag skulle få mer mindervärdeskomplex nu när jag skulle kolla hur Mårten hade gjort sitt cv, men det går faktiskt bättre än vad jag trodde. Jag kanske på något sätt förväntade mig att det skulle vara mer komplicerat. Men, det gör mig lite lugnare. Det som verkar vara mest klurigt är hur man skall uttrycka sig för att få fram rätt budskap, dvs vilka ord man skall använda, för att arbetsgivare skall få rätt uppfattning av vem man är som person och vad man kan. Svårast blir nog att skriva den personliga presentationen. Inte för att jag inte känner mig själv såklart, men för att jag har svårt att se mina intressen och personlighet som intressant. Var det här kommer ifrån har jag ingen aning om... Men, visst är det konstigt. När jag umgicks med Carro här för några dagar sedan kom jag att förstå att jag i många fall har svårt att lita på människor jag inte träffat förr. Jag har inte svårt att vara mig själv, för det är jag då mest hela tiden. Det har jag svårt att inte vara. Men, det kan ibland vara lite svårt att lita på att folk faktiskt tycker om en för den man är... Utan krusiduller! Carro menade på att det var konstigt att jag tänkte så, för när hon träffade mig och lärde känna mig så uppfattade hon mig som en coolperson svår att inte tycka om med alla mina gester och... mm. Hur som helst... Nu är det kanske dags att komma över min nervositet och lära mig att lita på att "att vara mig själv" kanske räcker.

Så,... vad är det egentligen som är de stora målen framöver egentligen och vad är det som jag vill uppnå. Nu när jag faktiskt nästintill uppnått alla de mål jag redan satt upp för mitt liv är det dags att sätta upp nya. Här kommer några funderingar på mål inför kommande kapitel i mitt liv.

Hmmm... Här kommer en liten lista på eventuella framtidsmål.
  • Leta fram intressanta X-jobb och slutföra min utbildning.
  • Lära känna fler människor, som alltid, och få nya insikter och tankar om livet. Positivitet är bra.
  • Skriva färdigt mitt cv och kunna vara stolt över den.
  • Söka jobb! Söka jobb! Söka jobb!
  • Hitta eventuell kurs för att nära mina intressen. Engagera mig lite mera!
  • Såklart vara VÄRLDENS BÄSTA MAMMA!!!

Sjuk

Jag har känt mig llite hängig den senaste veckan och inte riktigt orkat vara lika upp och som mitt vanliga jag och nu fick jag förklaringen av vad det var som var på gång. Jo igår eftermiddag började jag att känna mig riktigt hängig och halsen började göra ont och jag tappade verkligen all ork. Mårten fick köpa pizza till middag för jag orkade verkligen inte att laga någon mat alls. Mårten fick ta hand om Matilda för jag var tvungen att lägga mig och vila. Imorse vaknade jag och hade 38,1 grader i temp. Ja, ångan var upp och Mårtan stannade hemma idag för att hjälpa mig med Matilda så jag kan bli frisk så snart som möjligt. Jag käkar alvedon och dricker c-vitaminer och kaffe. Buhu för att vara sjuk, men det är ju bra att det bryter ut någon gång så jag inte går och har det här i kroppen. Och... upp på allt så har jeg en finne på läppen, nästan i munngipan. Suck. Ja, så kan det vara. Men, jag är glad i alla fall.

Vi är hennes föräldrar!

Jag skriver bara lite kort här nu. Var ju ett tag sedan, men det gör inte något. Det har hänt mycket under julen och årsskiftet. Men, för att inte bli så lång dragen så sammanfattar jag det med att julen och nyåret har varit stundtals hektiskt och underbar och att nyårsfirandet var det mysigaste jag haft sedan jag kom till.

Jag älskar att vara mamma till Matilda. Men, ibland tar det verkligen på krafterna. Speciellt blir det så när andra försöker påtrycka tanken att jag nu endast är förälder och inget annat. Nu är jag Susanna Matildas mamma... inget mer. Som ska vara hemma med henne Hela tiden. Det är inte bra att fara ut och ha roligt och slå klackarna i taket. Nej, den tiden är förbi och har du inte gjort bort det nu så... Låt mig bara säga så här. Typiskt människor som inte har barn och faktiskt endel som har det med. Nej, bara för att jag har blivit mamma så tänker jag inte sluta att vara mig själv. Susanna som tycker om att träffa nya människor och vara ute med mina kamrater någongång ibland. Jag anser att det är nyttigt för Matilda när hon växer upp att få se att hennes föräldrar faktiskt tar hand om sig själva och månar om att man kan ha roligt och ha barn och att man bara för att man blivit förälder också är en massa andra saker också. Att hon får se att mamma är Susanna mamma, Susanna syster, Susanna dotter, Susanna som pussar på Mårten pappa, Susanna som tycker om och att det är roligt att dansa, Susanna som tycker det är roligt att träna, Susanna som envist stretar vidare med studier, Susanna som klipper håret och fixar naglarna och tar sig tid för att pyssla om sig själv, Susanna som umgås med kompisar, Susanna som bakar kakor, Susanna som går på bio och ser film... Ja. jag är faktiskt så mycket mer och jag tror att det är nyttigt för Matilda att se det. Det bygger nog upp hennes egen karaktär och självkänsla. Jag vill att hon ska växa upp och få en stark sådan. Jag tycker inte det är roligt att det antas att jag helt plötsligt bara är mamma och inget annat. Inget kan ju ta ifrån mig det att jag är hennes mamma, men det är inte snällt att anta. Jag är inte någon sämre mamma bara för att jag vill gå ut någon gång ibland! Nu är hon liten och väldigt beroende utav mig, så så länge som hon ammas helt och hållet och inte kan vara utan mig längre än två timmar eller så. Nä, då går det ju inte.  Men när hon väl klarar lite längre tid hemma med pappa då kommer det nog att gå bra. Att gå ut är ju inte heller lika med att dricka sig full.

Jag är så less på att få höra från folk, och speciellt de som inte har barn, hur jag och min sambo ska uppfostra henne. (Jag skriver folk nu eftersom att det är vanligt förekommande och inte vill nämna några namn.) Det är ju faktiskt så att jag och Mårten spenderar 24 timmar om dygnet med henne. Åtminstone jag just nu medan Mårten är på jobbet och även om han är och jobbar så har han faktiskt koll på vad som händer här henna så duktig jag är på att berätta det. Tack för er välmening om ni skulle känna igen er i detta, för jag förstår att det säkerligen är i välmening detta sker, men vi är faktiskt hennes föräldrar och känner henne och hennes behov bäst.