Framgångarna fortsätter

I förra helgen hann vi med lite smått och gott. Helt sängliggandes blev jag inte tack och lov. Har man en liten 9månaders tjej som ständigt är på bushumör och vill upptäcka nya saker blir det svårt att ligga i sängen. Fast det gör mig inte så mycket. I längden skulle jag börja klättra på väggarna i vilket fall som helst.

Matilda har hunnit med att bada utomhus i en sjö (konstgjord), men en sjö i vilket fall som helst. Hon har även hunnit med att få se sina första grodyngel och till och med en liten mini groda. Fast den var lite speciell och hoppade i mammas hand. I ett snabbt litet ryck ryckte hon åt sig grodan och försökte stoppa den i munnen. Jag stoppade henne i sista stund, men grodan blev nog lite förvånad. Det är underligt hur bra hand-öga koordinationen fungerar när de verkligen vill. hur snabb de är när man minst anar det. Hon provade även att äta lite sand, men när sanden väl var imunnen så var det som ett litet ljus gick upp för henne. Hon knep ihop läpparna och grimaserade. Mamma fick komma till undsättning med lite babydricka på flaska medan pappa försökte pilla ut det värsta. Fast när vi väl skulle försöka skölja ur det svalde hon sand och dricka. Nåväl, ingen sand i munnen i varje fall. Bygga sand slott med pappa var en stor höjdare. Roligas var nog att riva.

Påtal om djur har även den första träffen med en ekorre inträffat. Mycket intressant litet djur förstod jag det som när pappa Mårten berättade om den stora händelsen.

Vi har även hunnit med en liten picknick ute på vår gräsmatta. Mums tyckte Matilda om vattenmelonen som hon fick fri tillgång till. Grillat var inte så toligt även fast hon fick barnmat. Mysigt med melon ute i gräset. Är nog inte en så tokig start på det där med att få matlust och bra relation till mat och att äta rätt och riktigt. Medan pappa och mamma myste så kunde hon även leka i det lilla tältet pappa byggde upp med lekgymmet och en filt. En kombination som är otroligt rolig.

Vi förvånas dagligen över hur otroligt duktig tösen våran har blivit med just hand-öga koordination och bollsinnet. Hon kan hålla bollen med en hand och passa den till oss. Hon kryper efter den när vi passar den till henne och så passar hon tillbaka med sina händer och med fötterna om någon av oss föräldrar hjälper henne med balans genom att hålla henne i händerna. Hon har även förstått det här med att... 'bara för att man inte ser mamma eller pappa så betyder det inte att de inte är där' de kan vara i ett annat rum och om bollen rullar förbi henne och bakom så vänder hon sig om. Hamnar den bakom ett annat föremål så kryper hon dit och kollar om den är bakom. Logiken börjar fungera alldeles utomordentligt. Stolta föräldrar har hon så klart.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback