Super fint väder

Det är en enormt vacker dag idag. Det skulle vara skönt att gå en lång promenad med lillan, men hon brukar bli lite fort less. Hon sover nu så om jag håller henne upptagen och leker med henne mycket när hon vaknar, då sover hon kanske när jag går på långpromenad. Skulle gärna vilja ut och springa med mina nya löparskor, men det är svårt med barnvagnen. Den barnvagn som vi har är superbra. Lite större än de nya ex.vis. emmaljung. Lillan kan fortfarande ligga och sova i sin babylift, det kan inte hennes jämnåriga kamrater. Det som jag upplever som bra med de vagnarna är att de är lättare och lättare att manuvrera och vissa märken är lätta att springa med. Jag tycker att det är mer värt att ha en barnvagn som jag inte behöver att byta ut för att den försnabbt blir förliten. Får ta en tur med skorna när Mårten kommit hem. Han åkte tidigt i morse så han kunde komma hem riktigt tidigt. Jag längtar redan. Så mycket jag vill hinna göra.

Motion och Hälsa



Nu har jag varit modig och provat ut ett par sköna och fina löparskor.
Nu finns det inte någon ursäkt för att inte gå ner de där sista graviditetskilonen.
Underbart med motion och hälsa!
Gott för hjärtat!

Hurra till Josefin

Jag blev så enormt imponerad av min tjejkompis Josefin (lilltjoppa.blogg.se). Hon är ute och joggar och springer och kutar runt. Jag vet inte om ordet motionera kan räcka när det gäller henne. Så, med tanke på att jag inte lyckas få ihop tillräckligt med pass på träningshallen här i samhället och de mest bara ställer in så tänker jag upprepa hennes ord som ett mantra i mitt huvud "Lås inte upp dig på att du måste träna med någon annan. Det kana vara roligt att träna på egenhand också". Ja, där slog hon verkligen huvudet på spiken. Av någon anledning har jag dessutom varit rädd för att gå och köpa ett par löparskor och sätta dem på fötterna och ut oh kuta... För vad ska han den där killen i butiken säga och tänka om mig som kommer in och vill köpa ett par "ut och kuta"-dojjor? Jag ser ju inte så värst atletisk ut. Och vad tänker folk som ser mig springandes ute efter vägkanterna? Tänk om någon som man känner ser en... HU! NEJ!!!!! Nog med sånt!!! Mer vuxen än så måste jag väl kunna vara. Jag tycker att Josefin är en förebild för alla! Ut och kuta bara. Det finns inga ursäkter och mina räknas då definitivt inte. Nu skall de sista gravidkilonen bort Bort BORT!!!!! Den där unga smärta killen eller tjejen i träningsbutiken kan få säga och tänka vad de vill! Jag är modig! Händerna mot taket och ett stort rungande Hurra till Josefin för att hon är en inspiration.

Mycket duktig!

Nu har jag varit mycket duktig och kommer mig närmare och närmare examensarbetet. Har varit och hämtat papper på universitetet så att jag kan fylla i mina tillgodoräkningspapper för terminen med valbara kurser. Jag klappar mig själv på axeln. Det gick mycket fortare än väntat, så givetvis tror jag att jag säkert måste tillbaka igen. Men, jag har i varje fall varit enormt effektiv. Duktigt! Och... påbörjat det hela. Duktigt!

Mer optimistisk nu

Matilda har varit rätt gråtmild idag och det har nog till stor del berott på att mamma har sovit lite dåligt och är trött. Hon får med andra ord inte riktigt lika mycket uppmärksamhet som hon är van vid. Fast redan har hon hunnit att leka, äta frukost och mellis och lunch och lyssnat på två böcker och badat med storkvack i badbaljan. Sedan har hon sovit två tupplurer. Allt detta innan klockan halv två. Det är fart på tösen också. Som en liten vessla snabbar hon sig runt på golvet och idag har hon dessutom lärt sig hur man masar sig över trösklar. Ännu mer att utforska. Jag har varit med henne på promenad också. Blev inspirerad att börja mer med trädgrårdsarbetet i helgen. Pionerna måste ner i jorden nu. Det är bara så. Likaså med mossfloxian. Nåväl, jag ska komma ihåg att inte ta på mig förmycket brar och om jag inte hinner så är det inte hela världen.

Fokusera på vad?

När det känns som om allt håller på att bli bättre så blir det nästan alltid sämre. Stämmer det? Jo, ibland kan det verkligen kännas så. Bu! Jag vill bara ge upp, lägga mig i sängen och dra täcket över huvudet och inbilla mig att allt är bra och kommer att bli bra, men det blir det inte. Tror att jag måste ta en paus och försöka fokusera på annat, men på vad? På att må bra och träna, på att leva och andas? Jag tror att jag måste gå tillbaka till grunderna. Andas in och andas ut. Vax on! Vax off! Humorn är inte försvunnen i varje fall. Det måste betyda att jag i varje fall inte är dödsdömd. Igår var det i varje fall en supersämst avslutning på dagen.

Besök under porlande ljud

Jag är så glad för att Josefin ville komma förbi i eftermiddag. Fästmannen min ska äta middag med arbetskamraterna och cheferna och vara ute och svira till lite senare än vanligt när han gör sånt. Låter super trevligt det där och självklart får jag hämta upp sötnosen i sitt lite lulliga tillstånd, för lullig är allt han brukar bli (om det ens syns på honom). Tänkte att jag skulle bjuda henne på middag om hon ändå skulle komma hit. För jag tycker att det faktiskt är rätt och riktigt att vänner bjuder tillbaka ibland. Josefin har varit så riktigt go och bjudit på kakor, te och annat mysigt när man haft vägarna förbi, så visst är det väl dags att visa lite uppskattning. Ska bli skönt att få pladdra på om allt och inget, gå promenad och kanske åka iväg en sväng. Blir kanon! Tycker verkligen om henne.

Ne, nu ska jag titta till tösen och porlandet i hallen. Mannen i mitt liv var underbar och eldade hårt i morse så att vi kunde duscha, men det eldades visst lite för hårt för tanken därnere i källaren blev för full. Som tur är så kokar det inte över längre så att det låter som att någon släpper ner bomber på huset och krig har brutit ut. Jag öppnade ventilen till den andra tanken och men det porlar fortfarande. Nåväl, dags att göra något nyttigt annat än att sitta här och filosofera om hur dagen kommer att bli.

Ett skoavtryck i hjärtat

Så... Hur blev det med mina favorit skor. Jo, så klart gick det bra att reklamera dem. Fast det kändes ju alldeles för hemskt att separera från dem för att sedan måsta vänta tills nästa höst med att köpa ett par nya, så jag bad dem att reparera dem istället. Givietvis kommer jag få mindre pengar tillbaka om jag måste reklamera dem om att halv år. Kändes bättre att laga dem nu och få tillbaka dem om ungefär om en vecka. Känner mig lite klyven till om jag borde ha väntat till hösten och köpt ett nytt par. Men, jag är glad att snart få tillbaka dem. Det är konstigt hur stort avtryck mina skor gjort på mig.

Ledsen, glad & sedan nervös

Igår åkte jag, Mårten och vår söta dotter till kusinerna på födelsedagskalas. Det var enormt trevligt och varmt, både välkomnandet och vädret. Vi fick både tårta och pitabröd med kyckling och massor med grönsaker. Matilda fick visa upp hur duktig hon har blivit på att masa sig fram. Hon masade sig runt och under bordet som vi satt vid. Helt upptagen med att utforska, men sedan kom hon på att hon inte kunde se varken mamma eller pappa. Stackars liten. Var inte så lätt att få fram henne heller när det var så trångt mellan stol och bord.

Jag har hunnit med en del. I fredags fick jag tillfälle att gå på stan. Mårten var hemma och sjuk, men tillräckligt frisk för att underhålla lilltösen våran. Så jag fick chansen att shoppa lite. Det går inte så bra tyvärr. Skulle leta bh, men när jag undersökte vilken storlek jag har nu så visade sig att jag har fått lite större storlek än jag trodde. Går inte att hitta på de vanliga affärerna heller. Synd. Jag förstår itne varför det är så många tjejer som strävar efter att få stora bröst. Jag menar... Stora bröst innebär ont i ryggen (om man inte tränar upp den förståss) och att det blir svårt att hitta storlek på venliga butiken. Nåväl. Sedan stör jag mig på att kvaliten på kläder varierar så stort. Antingen är det inte så bra kvalité men mycket billigt eller så är det märkeskläder för ganska dyrt. Jag som nöter mycket på mina kläder vill ju ha ett mellanting. Vill inte köpa dyra märkeskläder som jag nöter ut på några veckor och inte heller köpa något billigt som jag måste byta ut jämt, för jag vill ju inte gå på stan hur mycket som helst. I-lands problemen ökar. Gick på stan dan därefter också, men av en annan anledning. Jag skulle gå in med mina "Hur sköna som helst"-ecoskor. Märket är jättebra och skorna är som perfekt på mina fötter, men de har gått sönder i märket bak på vänstra hälen. Jättetrist eftersom att det är mina favorit skor. Fick reklamera mina förra också, men för att annat fel. Jag ska tillägga att  mycket av besvikelsen ligger i att jag bara har haft skorna i lite mer än ett halv år och varit mycket nog mad dem. Speciellt det här paret eftersom att de första blev reklamerade. Jag knyter alltid upp skorna för att sedan stoppa ner foten, dvs inte något fuskande med dem som gör att de går sönder. Smörjer in dem och håller dem riktigt fresh eftersom att jag vill att de skall behålla motståndskraften mot väta. Ännu mer ledsen blev jag när jag gick därifrån, för jag fick lämna dem där utan att fått några pengar tillbaka. De ville undersöka vad som hänt med skorna och hade liksom lagt på minnet att det var jag som kom in med ett par som jag var tvungen att reklamera förra året. Tjejen som inte var där och ansvarig skulle ringa mig idag. Tycker ju personligen att det känns lite konstigt att det går till på det sättet, men samtidigt är det ju skönt att de bryr sig om sina kunder. Mest konstigt känns det att de kommer ihåg att det var just jag som fick reklamera skorna förra året. Buhu! Just det att de kommer ihåg mig på det där sättet gör lite att det känns som om jag måste försvara mig och understryka att jag faktiskt varait försiktig med skorna. De har trots allt varit tydliga med att kvaliten ska vara mycket god och att skorna ska vara så bra att man kan ha dem flera år om man sköter dem bra. Vilket jag har gjort.

Kändes bra att jag åkte med Mårten och lillan på kalas. Gjorde mig faktiskt lite gladare. Fast jag tycker att det känns jobbigt att måsta prata med ecotjejen... Sådant där vill man prata om när man har skorna framför sig.

Bort

Wohooo... Nu sopar de gatan här utanför! Sommar.... VårVinterSmutsen. Bort Bort Bort! Tänk att man kan bli glad för så lite. Ne, nu ska jag ta en frukt och sätta mig ner och läsa en tidning eller så innan lillan vaknar. Egentid kommer inte så ofta här. Bäst att ta till vara på det.

... var när hur? Åh, SUCK!

Igår tog jag bilen efter middagen och åkte iväg till en handelsträdgård. Jag ska dit igen och åkte mest igår för att kolla in vad som fanns att välja på. Såklart kommer yttligare en leverans dit idag med ännu fler perenner. Det var ju givetvis redan fullt där, så jag undrar hur de hade tänkt att rymma ännu mer blommor, träd och buskar. Jag köpte två pioner. Jag och fästmannen ska ta bort några buskar i rabatten på baksidan och då kommer det att bli väldigt tomt, så då passar det ju väldigt bra med pioner som faktiskt bli väldigt stora. De blir ca. 80 cm höga och ungefär lika stora i diameter. Kommer säkerligen att bli väldigt fint. Seadn köpte jag även bättre ställningar till rosorna vid trappen på baksidan. Ser mycket bättre ut nu. De som var där innan var nog inte rätt storlek och inte tillräckligt kraftiga heller. De var alldeles böjda och krokiga.

Jag har kommit till insikt i att det här med trädgårdsarbete är som en sjukdom. När man väl stoppat ner händerna i jorden så ser man bara mer grejer man skulle vilja göra. Ju mer jag håller på, så ser jag var jag skulle vilja plantera ner blommor. Finns det plats här om jag skulle vilja plantera ner denna sort och skulle denna planta klara av detta klimat. Så mycket som jag skulle vilja göra kan jag ju tyvärr inte. Skulle vi mot förmodan vara tvugna att flytta kan jag ju inte ta med mig alla plantorna. Suck. Måste bli klar med utbildningen nu Nu NU!!!!! Ja, jag sa ju det. Det är som en sjukdom. Bli klar med utbildningen för att få stoppa ner fötterna ännu längre ner i myllan och rota dem, leva med jord under naglarna och andas luft som inte har lika mycket avgaser som inne i centrum.

Liten ursäkt

En liten ursäkt till mina läsare.
Jag orkar inte alltid läsa igenom mina inlägg så därför smiter en del stavfel, särskrivningar och lite extra bokstäver och ibland för få in här och var. Så.. Ursäkta.

Inspirerad till tusen

Jag är så super glad. Min trädgårdstidning har kommit, så nu läser jag förfullt och insuper inspiration för trädgårdsrabatten och altanen. Verkligen myser. Sedan har pengarna från försäkringskassan kommit också. Glad såklart. De är en månad sen med den utbetalningen. Sedan skulle jag med Matilda på småttis, men där var det stängt. Så... jag gick med Åsa och hennes kompis Emma hem till Åsa och fikade och lekte med barnen. Ute är det än så länge fint väder, trots att det är några regnmoln hängandes i himmelens blåa tak. Nu njuter jag verkligen. Mårten är påväg hem och vi ska äta palt och sedan ska jag ta bilen och åka på en tur själv och shoppa lite blommor till rabatten eller kanske lite inredning till altanen. Mys mys... Jag bryr mig inte om vad Mårtens mamma säger om att det är jobbigare med perenner än ettåringar. Jag har då inte lust med att måsta sitta på knä flera gånger om året för att plantera ner dem och rycka upp dem. Smaken är som baken delad i två... och jag har min egen smak på blommor. Det vill ju kännas som att jag kommer hem till mig och inte till någon annan också. I tidningen som kom ner dimpandes i brevlådan idag stod det mycket om romantiska blommer och trädgårdar. Det skulle ju vara hel mysigt och är ju något som jag eftersträvar, men i liten skala. Får väl se om jag kommer att lyckas med detta. Är ju bara en glad trädgårdsamatör utan grönafingrar, men med envishet och intresse.

Smultron

Det sker framgångar i trädgården. Smultronplantorna som jag planterade förra året har klarat vintern och har blivit större dessutom. Känner mig glad och uppåt. I trädgårdslandet ska jag också odla potatis i år. Blev inte några förra året då lillan var i magen. Trädgårdsarbetet, dvs plocka ogräs, fick vänta. Men, i år ska det bli... Funderar på morötter också. Kanske är försent påtänkt? Får se... Jag glädjer mig åt smultronen så länge.

Fröken Effektiv

Tisdag och klockan är inte tolv än. Jag har redan hunnit Ge lillan frukost, badat henne, hängt tvätt, bäddat sängen och dessutom läst tre barnböcker för lillan. Är det något som slalgit mig så är det att jag som förälder har blivit grymt effektiv. Vad gjorde jag egentligen med min tid förut? Jag var visserligen effektiv då också... Jag tror att jag upplever mig själv som mer effektiv eftersom att jag ser tydligare resultat av det jag gör, eftersom att effektiviteten sitter i något jag gör med händerna och inte med tanken på samma sätt. Innan jag skall på småttis med tösen så skall jag hunnit med lunch åt henne och mig och tömt och stoppat i diskmaskinen. Igår var jag också duktig. Mårtens pappa ringde och sa att släpet vara lastat med ved. Schysst tänkte jag, då är det ju lika bra att hämta den på en gång. Så vi tog med oss nyttopajen som jag hade lagat och åkte ut och hämtade släpet. Klapp klapp på axeln. Mycket duktigt.

Lillbus

Matilda blev 7 månader igår. Tänk vad tiden går fort! Hon förflyttar sig framåt och tycker om att leka och ta sig fram i gå-stolen. Jag och Mårten åkte iväg till IKEA i rätt stund och håller på att babysäkra allt eftersom. Mårten gjorde en superansträngning i köket och säkrade skåpen som är i hennes höjd. Gissa vem som började stor gråta ca. 10 minuter efter att han var klar. Matilda såklart. Ledsan över att hon inte längre kommer in i skåpet där durkslag, skärbrädor och annat skoj finns. Hon är så underbar vårt lilla lillbus. Vi älskar henne så mycket att vi knappt vet varken ut eller in ibland. när hon är på riktigt bushumör måste man låta sträng och lite arg, även om man inte är det. När hon skulle leka med kontakten till lamporna i fönstret, då lät mamma arg och sträng. Sa åt henne ordentligt och bar henne där ifrån. Matilda börjar gråta, för så brukar inte mamma låta så ofta. Matilda ropar efter pappa istället. Då var inte mamma favoriten såklart. Högg lite i hjärtat, men det var ju för hennes egen säkerthet.

Lycklig i trädgården

Det går mycket bra med trädgårdsarbetet. Jag har räfsat och krattat hela gräsmattan. Den sista biten blev tung, så Mårten hjälpte mig. Gick fort tack och lov. Sedan har jag beskärt busken nedanför kontoret. Blev riktigt bra. Jag hoppas att den tar sig redan i sommar, men den bilr nog finare tills nästa år. Men, så är det ju med det mesta när det gäller trädgårdsskötsel. Det gäller att planera och planera innan man planterar, för annars blir det verkligen inte bra. Så ett litet gönomförbartm projekt åt gången. Sedan är jag ju nybörjare också, så för mig är det extra mycket planering. Superskoj! Jag verkligen njuter av att läsa böcker och tidningar om växter och fundera och klura på hur jag skulle vilja ha min drömträdgård. Såklart är det ju svårt att genomföra "dömträdgården". Jag måste ju se till förutsättningarna som finns såklart. Att drömma är däremot mycket viktigt och helande för skälen och att jobba och slita i trädgården när det är som jobbigast privat är också väldigt uppfriskande. Håller fötterna på jorden på något sätt. Det är viktigt att få göra något som påminner om vad som är enkelt här i livet. Att gå tillbaka till att andas rätt och använda det enkalste men samtidigt det mest kompicerade verktyget man har, kroppen.

Jag har gjort en del inköp till mitt uterum och nu bara längtar jag tills dess att frost nätterna är över. Det är ju jättefint under dagarna, och nätterna för den delen också, menså länge det är frost så kan man inte plantera ut något. Inte ens ställa ut det på altanen.

Matilda är busig och duktig

Våren är mer eller mindre förbi. Jag, Mårten och Matilda åkte iväg med bilen på färd till IKEA under lördagen. Otroligt skönt att få komma ut och göra någonting annat tillsammans med familjen. uppdraget var att inhandla massor med saker till Matilda eftersom att hon börjat med att ta sig fram ganska snabbt nu, så nu vill vi inte att hon ska klämma fingrar i lådor och skåp eller ramla ner för trappen till källaren mm. Sötnosen är så påhittig. Hon tar sig runt med gåstolen och när vi inte tittar så försöker hon dra i lådorna i bokhyllan och skåpen inne i köket är också en favorit. Förmodligen kommer vi spärra av köket ett tag eftersom att det blir för jobbigt att säkra allt där. Hon vet mycket väl att hon inte får vara inne i skåpen, men såklart måste man prova i alla fall. Här om dagen kom jag på henne med att försöka ta sig in i skåpet bredvid kylen. Hon tittar sig runt omkring för att kolla var jag är, sedan så försöker hon. När hon har lyckats få upp skåpet tittar hon upp och upptäcker att jag står och tittar på henne.

Mamma med ett leende och sträng ton: "Matilda du vet mycket väl att du inte får vara där."
Matilda stort leende och stolt.
Mamma: "Ja, jag ser att du är stolt och jag tycker att du är duktig jag också. Du är nästan lite för duktig för ditt eget bästa."
(Plockar upp Matilda, flyttar henne och stänger skåpet)
Mamma: "Inte öppna!"
(Mamma visar fy och nej finger. Matilda plutar med läppen och säger Määääää, vänder sig bort och leker med något annat.)

Älskade lilla Matilda. Mamma är sträng, men snäll. Ibland är det synd om Matilda i varje fall. Hon får göra mycket och prova, men när mamma säger nej så är det nej och det börjar gå in för henne. Men, det är klart. Prova gränser och om det fortfarande gäller måste man ju. Det är ju varje barns privilegium. Man måste ju se om sina föräldrar verkligen står för vad de säger :)

Matilda har ju fått sina två första tänder och nu är det påväg fler. Lite grinig får hon såklart vara, med all rätt. Mamma och pappa tycker synd om henne och hon blir lite bortskämd. Lite måste man få bli. Så på IKEA fiuck hon en liten leksak av pappa. En nyckelpiga med babyspegel under och till lunch fick hon lyxa till med lite paradisdessert. Inte bara barnsäkerhetsprylar.