Mycket

Så idag tog jag tag i javan. Det går segt framåt, men det går i alla fall framåt.

Pratar med kamrater via skype, msn och icq.

Det är lättare att sitta och plugga när man har någon att prata med undertiden. Då hittar jag i alla fall inte på så mycket dumt. Jag har annars en förmåga att vilja gå iväg och göra helt andra saker, till och med att städa verkar roligare.

Så vad tänker jag på nu. Allt mellan himmel och jord. Det finns så många saker som jag skulle vilja skriva om, me som jga för den delen inte ångrar. För om det inte skulle ha hänt då skulle många saker som jag tycker är så bra idag inte finnas och existera. Inte här och nu i alla fall. Dock kan jag ibland funderar på hur mitt liv hade sett ut om jag hade gjort saker på ett annat sätt.

Liten del av mig har en klump av gråt i halsen och en annan del av mig skulle bara vilja springa runt i en liten cirkel och skrika ut att det inte skulle kunna vara eller bli bättre. Men bättre ska väl allt kunna bli. Tanken har slagit mig. Ingenting kan bli så hemskt som jag hade det då. Det kan bara bli bättre. Trots att några stg tillbaka kanske är ett måste för att kunna gå framåt.

Jag tycker att det är skönt att sitta och plira lite här i huset och ja allt känns bra det gör det. Det är helt otroligt hur bra det känns. Men för att verkligen veta hur allt hänger ihop? Är det då bra att ta något steg tillbaka för att se och känna efter på egenhand så att tankarna inte blir grötiga pågrund av de känslor som jag har? Hmmm.. det tåls kanske att tänkas på.

Just nu så känns det som att mycket av det jag tänker och skriver är svamel och mycket bra saker i svamlet men också en massa svammel-svammel. Tror jag behöver en stund för mig själv ikväll är jag rädd.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback